Drömmar

Kollar volymen på klockradion, P4 Karlavagnen är programmet som sätts igång. Marcus Birros härliga röst strålar ut. Gillar Marcus skarpt. Gillar mer att höra hans röst än att se honom. Kvällens Karlavagn ska tydligen handla om drömmar. Inte drömmar man drömmer om nätterna utan framtidsdrömmar.
Förverkligade eller inte ? Uppnådda eller ouppnådda ? Själv har jag aldrig haft några direkt drömmar om hur livet och arbetslivet skulle bli eller vara. Inga STORA mål.

Klart jag hade drömmar om att makens och min familj inte bara skulle innehålla fyrbenta barn utan även tvåbenta.
Klart jag hade INTE drömt om att jag vid 39 års ålder skulle ha slutat (hoppas att det är uppehåll) mitt arbetsliv. Ha skador och ständig värk i mina armar. Näe, det fanns minsann inte i någon framtidsplan.

Vad gör man då när livet eller saker i stort inte blir som man planerat eller tänkt sig ? En del bryter ihop och kommer igen. En del kommer INTE igen.
Andra planerar helt sonika om och rättar sig efter de nya planerna, som om ingenting hade hänt. Livet går ju vidare.
Alla är vi olika, alla hanterar vi händelser på olika sätt.

Men vad är det som gör att vi har olika drömmar om hur livet ska bli, hur livet ska levas ? Somliga har storslagna drömmar, andra mindre.
Klart, drömma kan vi ju alla.... fast olika.