Både gårdagens eftermiddag och dagen innan tillbringade jag ihop med brorsbarn. Några verkligen uppmuntrande timmar. Näe då, så tragiskt är det inte att jag ser ett enda mörker resten av tiden ;D , men att få umgås med ungdomarna passade perfekt och det lättade upp sinnet i november vädret.
Tisdagen ihop med Tim, han som varit i Japan och snart ska dit igen, och igår ihop med My och Nellie som hade studiedag. Iofs var vi ju fyra, deras mor gjorde även dagen ljusare.
Barnen är inga barn längre, de är ungdomar. Till och med någon som hunnit bli vuxen....vissa stunder.
Jag tycker inte att jag är så gammal, jag känner mig ju inte gammal. Eller ?
Men så tar jag mig en ordentlig titt på just dessa ungdomar, haha då vet jag inte om man ska skratta eller gråta.
Ja, inte för att man blir gråtfärdig av att SE dem utan att det slår mig hur jäkla fort tiden går.
Hmmm. Det här är väl någon slags åldersnoja, jag kanske känner mig gammal ändå ?
Asch det är väl som det ska vara att vara förälder, fast jag nu är faster istället.
Det är mycket, mycket trevligt att få lite tid och umgås ordentligt med Tim. Han ska som sagt tillbaka till Japan, Tokyo redan i början av januari. Några dagar innan Jul kommer flickvännen från Tokyo till Sverige igen. Efter nyår börjar deras nya liv ihop. YUKA & TIM. De ska gifta sig.
Lille plutte ska gifta sig. Måste skriva det en gång till... TIM SKA GIFTA SIG.
Men det fattades en... den fjärde "ungen" som är bosatt i London -
Tänker på dig Mimmi !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar